Vi har fått en särskild reglering i lagen om stöd vid korttidsarbete som innebär att arbetsgivare från och med 1 januari 2021 kan få stöd vid kompetenshöjande insatser under de anställdas korttidsarbete. Syftet med regleringen är att den del av arbetstagarens arbetstid som är befriad från arbete till följd av korttidsarbete ska ägnas åt kompetensutveckling.
För många arbetsgivare ser det inte bättre ut än att även kvartal 1 och 2 2021 innebär behov av korttidsarbete (permittering) och stöd kopplat till korttidsarbete. Om vaccineringen tar fart och vaccinet håller vad det utger sig för att lova – ett skydd mot covid-19 – kommer vi kanske efter sommaren att kunna gå tillbaka till det där ”normalläget” som vi så ofta refererar till. Frågan är dock om det som vi tidigare ansåg vara normalläge i arbetssammanhang, även efter pandemin kommer att vara normalläge? Spelplanen har sannerligen förändrats för många av oss. Med ett år av en ny spelplan kan vi nu bland annat konstatera kostnadsbesparingar i alla de företagsresor som ställts in. Vi ser redan nu arbetsgivare som ser över sina lokalkostnader som ett led i arbetstagarnas röster om att man gärna ser att hemarbete i viss mån fortsätter mer permanent även efter pandemin. Vi anar behov av ny kompetens hos de anställda för att möta nya krav hos kunden, klienten, leverantören etc.
Det blir därmed en konkurrensfråga kring vem som står bäst rustad inför mötet med den nya arbetsplatsen, med den nya arbetstagaren, med den nya köparen, kunden, klienten, leverantören etc. Det är nu och inte sen som vi kan ta den frigjorda tiden under korttidsarbetet att ägna åt kompetenshöjande insatser för att på så sätt stå beredda inför de nya utmaningarna.
Vad alla kanske inte känner till är att arbetsgivare som ansöker om korttidsstöd från och med 1 januari 2021 har möjlighet att samtidigt även ansöka om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Anställda som går ner i tid med korttidsstöd får härigenom en möjlighet att under den arbetsbefriade delen av arbetstiden fortbilda sig. Det står arbetsgivaren fritt att välja den kompetensinsats som motsvarar behovet hos de anställda och arbetsgivaren. Med kompetensinsatser avses både kompetenshöjande insatser och validering av befintlig kompetens eller kunskap.
Med kompetenshöjande insatser avses sådana insatser som syftar till att höja kunskapsnivån och kompetensen hos de anställda. Enligt Tillväxtverket kan det till exempel handla om kurser inom högskolan, yrkeshögskolan, kommunal vuxenutbildning, folkhögskolan och personalutbildning hos arbetsgivaren.
Validering av kompetens innebär istället att strukturerat bedöma, värdera, dokumentera och erkänna kunskaper och kompetens hos en anställd. Med hjälp av validering kan en arbetsgivare synliggöra den kompetens som arbetstagarna redan har.
Ersättningen som en arbetsgivare kan få för kompetensinsatser är 60 procent av kostnaderna för insatsen. Maxbeloppet är dock 10 000 kronor per anställd.
Förutom att arbetstagaren måste vara korttidspermitterad under tiden för kompetensinsatsen för att arbetsgivaren ska beviljas ersättning för kompetensinsatser, måste även de närmare förutsättningarna för kompetensinsatserna vara skriftligt reglerade i ett avtal. Vad som menas med ”reglerade i avtal” är att förutsättningarna för kompetensinsatserna ska finnas reglerade i kollektivavtal eller, om arbetsgivaren är kollektivavtalslös, i skriftliga avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på samma sätt som gäller för korttidsarbetet som sådant.
Ansökan om ersättning för kompetensinsatser görs, liksom korttidstödet, hos Tillväxtverket och kan för perioden januari – juni 2021 göras från och med 29 mars 2021 i samband med att ansökan om korttidsstöd görs. Ansökan kan dock även göras i samband med avstämningen under perioden 1–28 juli 2021.
Denna artikel är skriven av advokat Anneli Lönnborg verksam vid Advokatfirman Fylgia, www.fylgia.se.