Nu är det bråttom att plocka ut 2021 års fiskvårdsbidrag i god tid. Det säger Mirja Lenes och Pia Weimarsdotter på Simployer. Vi bad dem om deras bästa tips till företagare och deras anställda inför årsskiftet.
Den som ännu inte har plockat ut 2021 års friskvårdsbidrag har ont om tid. Glöm inte att ta ut det resterande friskvårdsbidraget för 2021 och var ute i tid före årets sista lönekörning. Snart börjar ett nytt år, och med det ett nytt friskvårdsbidrag.
Under 2021 kan en arbetsgivare ge ytterligare skattefria gåvor till sina anställda. Detta alltså utöver den vanliga julgåvan på 500 kronor. Coronagåvan får vara värd maximalt 2 000 kronor, inklusive moms, per person. För skattefrihet krävs att gåvan eller gåvorna ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda. Om detta har Resultat berättat nyligen.
Och det är bråttom.
– Skattefriheten för coronagåvorna upphör vid årsskiftet, påminner Pia Weimarsdotter, skatteexpert på Simployer.
Inför årsskiftet är det också viktigt att kontrollera semestersaldon och att stämma av semesterskuldslistan. Chefer och anställda ska informeras i de fall då det finns semesterdagar som behöver plockas ut inom en viss tidsfrist.
Om företaget betalar in tjänstepension är det bra att stämma av det som har rapporterats in under året – om det inte har gjorts löpande.
– I verksamheter där man rapporterar detta årsvis är det bra att börja förbereda inför detta, säger Mirja Lenes, löne- och HR-expert på Simployer.
Den nya visselblåsarlagen träder i kraft den 17 december. Det är med andra ord bråttom att påbörja arbetet med att anpassa verksamheten inför den nya lagen, om man inte redan har gjort det.
Lagen ger ett utökat skydd för en vidare personkrets som har möjlighet att visselblåsa om missförhållanden av allmänt intresse i en arbetsrelaterad situation.
Lagen ställer bland krav på arbetsgivare som har fler än 50 anställda att inrätta interna visselblåsarkanaler. Visselblåsarkanalerna ska finnas på plats senast den 17 juli 2022.
– Om arbetsgivaren är en privat verksamhet med 50–49 anställda ska den interna visselblåsarkanalen finnas på plats senast den 17 december 2023, säger Mirja Lenes.
När det gäller ändringar inom sjukförsäkringen och aktivitetsersättning råder osäkerhet. Ett förslag som kom under hösten är att taket i sjukpenningen ska höjas.
– Här det är oklart vilka föreslagna förändringar som kommer att träda i kraft och inte. Först när regeringen fattar beslut om utgiftsområdet den 15 december vet vi vad som kommer gälla under 2022, säger Mirja Lenes.
Från den 8 december är den tillfälliga karensersättningen tillbaka. Det har regeringen beslutat med anledning av det nya läget gällande pandemin. Detta ska kompensera den anställda för det avdrag på lönen som görs första sjukdagen.
Tidigare har Arbetsdomstolen konstaterat att karensavdraget kan förhandlas bort. I praktiken innebär det att man genom kollektivavtal eller enskilda avtal kan förhandla bort karensavdraget. Det innebär alltså att den anställda får full sjuklön från den första sjukdagen.
– Det kommer framförallt bli aktuellt i samband med en ny avtalsrörelse men innebär också att arbetsgivare kan reglera detta i enskilda avtal, säger Mirja Lenes.
Det finns också saker att hålla koll på med bäring på EU.
Under 2022 är det tre föreslagna EU-direktiv som ska implementeras i svensk lagstiftning och som är kopplade till arbetsrätt.
Arbetsvillkorsdirektivet föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast den 1 augusti 2022.
– Det kommer att innebära förändringar i LAS avseende vilken information en arbetsgivare är skyldig att lämna till de anställda om anställningen. Dessutom införs nya tidsgränser för när de anställda har rätt att få informationen, säger Mirja Lenes.
Direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast den 2 augusti 2022. Direktivet syftar till att möjliggöra kombinationen av arbetsliv och privatliv.
Två nyheter som föreslås är möjligheten att begära flexibla arbetsformer för föräldrar och anhörigvårdare och ett missgynnandeförbud för närståendevårdare.
Missgynnandeförbudet ska motverka att föräldralediga och anhörigvårdare missgynnas av arbetsgivaren.
Sverige har ändrat uppfattning och säger numera ja till EU:s modell för minimilöner.
Regeringen pekar på att direktivet inte längre kräver att länderna lagstiftar om minimilöner. Direktivet om minimilöner föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast den 28 oktober 2022. Avsikten är att säkerställa att en rimlig levnadsstandard för de anställda regleras i lag eller kollektivavtal.
Förslaget om rätt till betald ledighet i form av familjedagspenning införs inte. Däremot aviserades rätt till obetald föräldraledighet för föräldrar med barn i åldrarna 6–16 år i den beslutade budgeten. Den rätten föreslås träda i kraft 1 juli 2022.
Björn Dickson
Läs mer: 4 goda råd inför årsskiftet
Läs mer: Dags att ordna med skattefri gåva
