Din revisor har tystnadsplikt, men vad innebär det egentligen? Det finns tillfällen då revisorn måste bryta tystnadsplikten, bland annat vid brottsutredningar. Resultat har tagit hjälp av advokat Carl Svernlöv för att reda ut vad som gäller.
Vad innebär revisorns tystnadsplikt?
– Rent allmänt kan man säga att revisorn inte får röja eller använda uppgifter som han eller hon fått i yrkesutövningen och som kan skada bolaget.
Var finns revisorns tystnadsplikt reglerad?
– Revisorns tystnadsplikt regleras bland annat i aktiebolagslagen (ABL) 9:41, i revisorslagen 26 § och IESBA:s etikkod punkt 100.5 d. Medlemmar i FAR (branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister) har dessutom förbundit sig att följa FAR:s etiska regler, där frågor om tystnadsplikt och upplysningsskyldighet finns i EtikU 2.
Finns det situationer då revisorn kan eller ska göra avsteg från tystnadsplikten?
– Ja, i vissa situationer och beträffande viss information kan det föreligga upplysningsskyldighet för revisorn, alternativt en skyldighet att agera/rapportera vid misstanke om brott.
Vad händer om revisorn blir kallad till förhör i en brottsutredning avseende mitt företag?
– I denna situation har revisorn upplysningsplikt, enligt 9:46 ABL. Revisorn är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Hur ska revisorn agera om material rörande mitt företag begärs ut i en brottsutredning?
– Revisorn är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål, enligt 9:46 ABL.
Vad ska revisorn göra om Ekobrottsmyndigheten (EBM) utreder mitt företag och vänder sig till revisorn för att få information?
– Revisorn har upplysningsplikt och är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål, enligt 9:46 ABL.
Har revisorn upplysningsplikt om Skatteverket gör en revision hos mitt företag och kontaktar revisorn för att få information?
– Revisorn har upplysningsplikt, dock med vissa begränsningar när det gäller till exempel skatterådgivning.
Vad gäller om en konkursförvaltare begär att få ut mitt företags material?
– Revisorn har upplysningsplikt. I ABL 9:46 st. 1 står det att revisorn är skyldig att lämna konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter om bolaget är försatt i konkurs.
Aktieägarna i ett företag är ovänner och en av dem vänder sig till revisorn för att få information om företagets redovisning, vad gäller då?
– Revisorn har tystnadsplikt gentemot enskilda aktieägare. Bolagsstämman kan dock besluta att revisorn ska lämna svar på frågan.
Aktierna i bolaget har överlåtits och styrelsen samt revisorn har bytts ut. Den nya styrelsen vill ha information från den tidigare revisorn. Hur ska revisorn agera?
– Revisorn har tystnadsplikt. Etikkoden säger att principen om tystnadsplikt måste fortsätta följas även när relationen mellan en medlem och en kund eller arbetsgivare upphör. Dock är revisorn enligt ABL 9:46 skyldig att lämna de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter till den nya revisorn.
Om min kontaktperson på banken ringer min revisor och vill ha senaste balans- och resultatrapport, vad ska revisorn göra då?
– Revisorn har tystnadsplikt. Kunden kan lösa tystnadsplikten men enligt EtikU 2 p. 3.4 bör revisorn även i situationer då uppdragsgivaren ger revisorn tillstånd att lämna information noga överväga om yppandet kan leda till skada för kunden. Revisorn ska även iaktta det berättigade intresset hos andra intressenter än kunden. Revisorn bör exempelvis inte godta att lämna fortlöpande information till en kreditgivare enligt en generellt utformad fullmakt. Även om det inte direkt skulle strida mot någon tystnadspliktsbestämmelse, skulle det kunna äventyra omvärldens förtroende för revisorns opartiskhet och självständighet. Den information som kreditgivare behöver bör som regel i stället begäras från kunden.
Vad gäller om en jag är inblandad i en tvist och min advokat kontaktar min revisor för att få information?
– Revisorn har tystnadsplikt, men kunden kan ge tillåtelse och alltså lösa revisorn från tystnadsplikten.
Vad gäller om revisorn misstänker penningtvätt?
– Revisorn har upplysningsplikt på grund av misstanke om brott. Enligt penningtvättslagen ska revisorn utan dröjsmål lämna uppgifter om de omständigheter som tyder på penningtvätt till Polismyndigheten.
Gäller rapporteringsplikten om revisorn misstänker att en anställd hos kunden har förskingrat pengar?
– Nej, i detta fall har revisorn tystnadsplikt. Rapporteringsplikten gäller inte vid misstanke mot vanliga arbetstagare.
Men vad gäller om revisorn misstänker att en styrelseledamot har förskingrat pengar?
– Om misstanken om förskingring rör en medlem av bolagsledningen är revisorn skyldig att rapportera misstanken.
Vilka kan konsekvenserna bli om revisorn bryter mot tystnadsplikten?
– Det finns en rad konsekvenser beroende på hur allvarligt ärendet är:
Associationsrättsligt skadeståndsansvar enligt 29:2 ABL. Revisorn kan även bli entledigad från sitt uppdrag om bolaget anser att han eller hon brutit mot sin tystnadsplikt och företagsledningen begär att revisorn skiljs från sitt uppdrag.
Straffansvar enligt brottsbalken i grövre fall av brott mot tystnadsplikten; trolöshet mot huvudman BrB 10:5. Men observera att brott mot tystnadsplikten i 9:41 ABL inte kan medföra ansvar enligt BrB 20:3 (se ABL 30:1 st. 5). Straffansvar kan leda till ersättning för ren förmögenhetsskada enligt SkL 2:2.
Näringsrättsligt ansvar i form av disciplinåtgärd från Revisorsinspektionen vid brott mot 26 § Revisorslagen. Disciplinåtgärden kan vara i form av erinran, varning eller upphävande av revisorns godkännande eller auktorisation.
Åtgärd från FAR:s disciplinnämnd. Disciplinnämnden prövar anmälningar mot FAR-medlemmar rörande överträdelser av god yrkessed, dock inte ärenden som ligger inom Revisorsinspektionens tillsynsområde. Åtgärder som disciplinnämnden kan ta till är uteslutning, varning eller erinran.
Pernilla Halling
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
FAKTA:
Aktiebolagslagen 9:41
Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.
Revisorslagen 26 §
En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
IESBA:s etikkod punkten 100.5 d
Tystnadsplikt – att respektera sekretessen hos information som inhämtats till följd av yrkes- och affärsmässiga relationer och därför inte lämna ut sådan information till externa parter utan korrekt och särskild befogenhet, såvida det inte finns en juridisk eller yrkesmässig rätt eller skyldighet att lämna ut den, och inte heller använda information för att uppnå personliga fördelar för medlemmen eller tredje man.
