Skatteverket har preciserat vilka aktörer som omfattas av momsundantaget för sjukvård. Samtidigt väntas ytterligare domar som påverkar vårdmomsen senare i år.
Sjukvårdstjänst eller uthyrning av personal? Det är den senaste tidens stora fråga för bedömningen om verksamheten ska undantas från moms eller inte. I juni 2018 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Domstolen slog fast att uthyrning av läkare inte undantas från momsplikt och domen har fått stora konsekvenser. Inte bara bemanningsföretag som hyr ut vårdpersonal har påverkats utan även privata vårdgivare, och kommuner och landsting som bedriver verksamhet i aktiebolagsform och hyr in sjukvårdspersonal har drabbats. Dessa får med Skatteverkets nya synsätt nämligen ökade kostnader i form av moms som inte är avdragsgill. Samtidigt kompenseras offentliga vårdgivare för vårdmomsen genom ersättning från staten.
I samband med höstbudgeten meddelade regeringen att pengar avsatts för att under en treårsperiod kompensera privata vårdgivare för vårdmomsen. En utredning ska också tillsättas för att skyndsamt se över om det finns förutsättningar att ändra reglerna, utan att det strider mot EU:s lagstiftning på området.
Parallellt med detta väntas också ytterligare domar från Högsta förvaltningsdomstolen där frågan om vad som är en sjukvårdstjänst respektive uthyrning av personal ska behandlas.
– Ställningstagandet som Skatteverket kom med i slutet av oktober tillför inte något nytt på det här området utan klargör vilka aktörer som kan tillhandahålla momsfri sjukvård. Det handlar alltså inte om vilka tjänster som ska ses som sjukvårdande behandling eller om gränsdragningen mot personaluthyrning, säger Joachim Agrell, som arbetar på Deloitte och är Auktoriserad Skatterådgivare FAR.
Enligt momslagen är det endast offentliga vårdinrättningar som räknas som sådana aktörer som i sig kan erbjuda momsfri sjukvård utanför ramen för särskild legitimation. Motsvarande EU-reglering anger i stället att det ska vara fråga om ”erkända inrättningar”. Med stöd av praxis från EU-domstolen går Skatteverket i sitt ställningstagande igenom just denna skillnad.
Slutsatsen är att vårdinrättningar som direkt eller indirekt finansieras med skattemedel ska ses som ”erkända inrättningar”. Därmed omfattas även privata vårdgivare som tillhandahåller vård på uppdrag av regionerna. Skatteverket konstaterar även att vårdgivare som finansieras via försäkringar eller helt privat kan omfattas av momsfriheten under förutsättning att de drivs på motsvarande vis som den offentliga vården och omfattas av patientsäkerhetslagen.
Charlotta Marténg
Rör det här dig? Diskutera frågan med din revisor eller rådgivare!
